Individuellt projekt

Bakfickan och tumstocksfickan är sydda på ett speciellt sätt där man syr på fickan på utsidan och sedan trär igenom den till baksidan och sedan ser man bara en liten klaff. Jag fick hjälp av min kurskamrat som visade hur man gjorde det och även med dragkedjan. Svåra grejer det här men vad gott det blir när det funkar.

Individuellt projekt

Fickorna är svåra. Kristina vår handledare försöker förklara men jag har svårt att förstå. Hon visar bilder i böcker men det funkar inte ändå. När hon istället klipper ut små delar i papper som hon visar konkret hur man ska göra så går det upp ett ljus för mig. Jag måste ha visuella beskrivningar när jag gör något första gången annars tycker jag det är skitsvårt. Något man måste tänka på i framtiden då säkert många elever fungerar på samma vis Men att få känna på materialen och vrida för att se hur det sitter samman är det som funkar för mig.

Individuellt projekt

Mitt andra projekt är att sy ett par franska snickarbyxor i manchester. Inspirationen och mönstret har jag fått av en kurskamrat. Byxorna skall bli ganska kraftiga och ha en speciell ficka för en tumstock på sidan. I övrigt är byxmodellen ganska pösig så att det blir luftigt och rörligt. Tidsmässigt hade jag räknat med att byxorna skulle ta två dagar att göra och ack vad jag bedrog mig. Nästan hela förra veckan la jag på att sitta nere i sysalen och fem timmar i söndags. Från början hade jag tänkt att göra provbitar med olika metoder i mjuka material men jag tycker att det är ganska tråkigt med provlappar och är glad att jag satsade på att göra ett par byxor. I byxorna ingår väldigt många moment som är relativt nya för mig och det har varit oerhört lärorikt för mig att träna på att arbeta med mönster. Ibland känner jag mig oerhört dum och förstår ingenting men Kristina har hjälpt mig att komma på rätt köl och även om det ofta går fel och jag får sprätta så tycker jag att det är skoj. Min envishet hjälper mig nog ganska mycket också. Skam den som ger sig brukar far min säga. På bilden har jag klippt ut mina tygdelar. För att slippa dubbelt arbete så viker man tyget dubbelt. Viktigt att tänka på med manchester är att vara noga med trådrak och att tänka på vilket håll luggen går åt så det blir samma på alla ben och att den går medhårs.

Nätet, som jag bestämt att knyta själv, tar betydligt mer tid än vad jag hade tänkt mig. På ett studiebesök till hamnen i Fiskebäck fick jag äran att lära mig denna nobla konst att knyta nät. I ett avlångt magasin nere i hamnen satt gubbarna och knöt sina egna nät och när vi frågade hur man gjorde var de väldigt vänliga och ville visa upp sina idag ganska ovanliga kunskap. Vi fick köpa loss en rulle garn med nylonlina, en skyttel och en bit gammalt garn skickade han med på köpet. Det gamla garnet behöver man för att börja och ha något att fästa i. Förmodligen kommer jag inte hinna klart med nätet men tänker jobba på så får vi se hur långt det bär. Litteraturen som jag använt i håvprojektet är en bok som heter att göra sina egna fiskegrejer som jag hittade på min vfu. I övrigt har jag tittat på internet för att se hur håvar ser ut och hur andra har gjort. Innan projektet startade så ville jag snida in någonting i håven men tycker nu att utrymmet i handtaget är för litet och det skulle bara se inklämt ut. Kanske att jag gör det på håv nummer två som nu endast är formpressad. I övrigt har jag fått tips av klasskamrater, kursledare och nätbindare i Fiskebäck.

Individuellt projekt

Nu återstår inte så mycket på själva ramen. Hål ska borras med 2,5 mm borr för att kunna fästa nätet. Sammanlagt blev det 33 hål med 30 mm mellanrum. Dessutom behövs en ögla i änden, i mitt fall så sågar jag sönder en karbinhake så att jag får en ledad ögla. Ett hål på 6 mm borrar jag i änden där öglan ska fästas men först måste håven lackas och i skrivande stund så har jag strykit på det första lagret med lack. Tre lager räknar jag med att den behöver då den behöver vara väldigt tålig mot väta. Slipas måste det göras efter varje strykning. Lacket jag använder är ett snabbtorkande båtlack som jag blev rekommenderad i en båtbutik. Det bästa är tydligen två komponents båtlack men de såldes endast i ganska stora burkar.

Individuellt projekt

Sandpapper, sandpapper och detta sandpapper. Nu fick jag använda det stora sandpappret igen för att slipa ner handtaget till samma nivå som ramen. Vissa ojämnheter framkom nu mycket tydligt och man ser mycket lim på vissa ställen. Nu ska håven få en lite rundad form på handtag och ram. Ett spår för nätet tillverkas med lite olika metoder bland annat med en spik i ett skjutmått, med en såg som jag satt fast med en tving på en 6 mm plywoodskiva och slutligen med en liten nätt rund fil (se bilder).

Individuellt projekt

Nästa steg i projektet var att fixa handtaget. Teak fick bli bra då det tål väta bra och var det träslag jag haft tidigare. En tur till Abi trä löste det och där kan man köpa så små bitar som jag behövde. Jag gjorde en mall i furu först för att se hur det skulle se ut, detta gav mig även perfekta bitar som jag kunde ha när jag pressade ihop handtaget (se bild). Nu räckte det med att använda vanligt trälim.